susannedalsatt

Föreläsare, Träningscoach, Inspiratör

Tid till eftertankeJag blev överväldigad av all omtanke efter att ha berättat om mitt bakslag igår. Överväldigad, tacksam och rörd över att så många människor tog sig tid att skriva en rad för att skicka en kram eller kryapå-hälsning. Jag läste varenda kommentera och tackade alla. Mitt sätt att visa att vad som kanske var en liten enkel handling för någon betydde massor för mig. Men det var några rader som berörde mig så djupt att jag inte kunde hålla tårarna tillbaka. Smarta, snygga, ambitiösa och alldeles underbara Malin valde att dela med sig av den här historien som inte lämnar någon oberörd.

Bryggarosa

TACK älskade Malin för att du delar med dig. Dina ord gör skillnad!

Älskade Susanne!
För dryga två år sedan….jobbade jag heltid, körde klasser på Atlantis, och hade hela januari fylld med föreställningar för nyårsrevyn!
Jag gjorde PRECIS som du! Alvedon och med rätt inställning klarar man det mesta!
Men så kom den där kvällen, när trycket över bröstet gjorde så ont att jag var tvungen att gå och lägga mig! Trycket och smärtan bara ökade, och jag insåg att jag behövde hjälp! Jag försökte ropa på Dennis, som var på andra sidan väggen…..men det kom inte ut ett pip! Som tur var, hade jag mobilen med mig, så jag kunde messa honom!
När han kom in började mina läppar bli blå…..Dennis larmade och plötsligt var det fullt pådrag!
Jag syresatte inte mig själv som jag skulle och jag hade svaga hjärtljud……
När Dennis tog min hand i ambulansen och sa: SNÄLLA MAMMA, DU FÅR INTE LÄMNA MIG NU!…….så bestämde jag mig……ATT ALDRIG ALDRIG ALDRIG GÖRA SÅ HÄR MOT MIG SJÄLV IGEN!
Jag hade då dubbelsidig lunginflammation, ett HB på 92 och en katastrofalt dålig syresättning……”Men en alvedon och rätt inställning så fixar man ju det mesta?”
Frågan är, om Dennis någonsin hade förlåtit mig…..för mina klaffar höll på att lägga av pga allt för tung belastning under längre tid……då hade han inte haft sin mamma mer!
Och vad mer är värt någonting Susanne, än just LIVET?
Fick en läkare, som efter några dygns observation sa till mig: VEM TROR DU ATT DU ÄR? Vill du pressa dig till döden, bara för din almanacka är fullbokad, så varsågod att göra det…..men din son?
Så Susanne……aldrig aldrig aldrig mer, kommer jag utsätta mig själv för detta! Jag vill leva och det vill Dennis också att jag gör!
Så om du inte tänker på dig själv, för almanackan är ju fullbokad och du vill ju så gärna…..tänk på dina älskade barn! För det finns bara en mamma för dom

LOVA ATT VARA RÄDD OM DIG!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s